När jag flyttade hemifrån April 2007 sket jag fullständigt i att betala TV-avgiften, trots att jag ägde en TV, en tjock sådan. Mitt enda och dessutom lövtunna argument var att min pappa var delägare av lägenheten (behövdes för att hjälpa till med lånet) och han betalade ju TV-avgift så... då slapp jag.

Men nu i Januari skrevs samma lån över till mig och min fru, min pappa har längre inget med det att göra. Helt plötsligt fanns det inga argument kvar för det beteendet. Plus att vi fick, på grund av vissa omständigheter, hem ett inbetalningskort för TV-avgift.

Det står fortfarande en TV på TV-möbeln (det är ju det den är till för) och jag bet och svalde det sura äpplet helt.

För det handlar om vad som är rätt eller fel, inte vad som är dumt eller rimligt. Det här går i samma linje som mitt inlägg om nedladdning.

Jag betalar numera TV-avgiften och jag gör det för att det är rätt. Inte av någon annan anledning. Om jag gick efter 'dumt eller rimligt'-principen skulle jag fortsatt att inte betala TV-avgift för att det är dumt. Varför betala för en tjänst jag aldrig använder? Det betyder alltså att det är dumt att göra rätt.

I vårt samhålle växer åsikten om vad som är dumt eller rimligt och har på vissa områden passerat värderingarna kring ifall något är rätt eller fel.
Betala skatt? Dumt.
Betala för film? Dumt.
Betala för musik? Dumt.
Betala för TV-spel? Dumt.
Betala för TV-avgift? Dumt.
Betala för busskort? Dumt.

Oavsett vad jag tycker om det så bör jag göra vad som är rätt. Så fort jag låter mina egna åsikter influera mitt handlande så säljer jag en bit av min moral. Våra egna åsikter har inget att göra med om vi ska följa lagen eller inte.

Jag tänker på det tillfället då Jesus får frågan om ifall vi ska betala skatt eller inte.
Matteus 22:19-21:
"Visa mig ett mynt som man betalar skatt med."
De räckte honom en denar, och han frågade:
"Vems bild och namn är det här?"
"Kejsarens", svarade de. Då sade han till dem:
"Ge då kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud".

I min mening handlar inte detta uttalande endast om att betala skatt till staten utan även om att betala pengar till dom som pengarna tillhör. Åka tåg? Betala tågbolaget. Titta på film? Betala filmbolaget. Etc etc.
Om någon har skapat något och vill ta betalt av mig om jag vill komma åt det så ska jag göra det, det är vad som är rätt. Jag tillägger:

"Ge upphovsrättsmannen vad som tillhör upphovsrättsmannen".

Jag har tidigare i mitt liv tyckt att det varit dumt att betala för allt det jag nämnde ovan tidigare men jag har bestämt mig för att göra vad som är rätt och steg för steg går jag i den riktningen nu. Jag är långt ifrån färdig men det känns bra, det känns väldigt bra.


...för övrigt så tycker jag att TV-avgiften är en fullkomligt idiotisk lag.