Mina föräldrar bodde på Bernströmsvägen i 27 år, 22 av dom bodde även jag där. Samma, stora, röda villa i 22 år, det var inte illa! Jag kommer nog aldrig kunna vara tillräckligt tacksam för att ha bott sex stycken i en stor villa istället för i en lägenhet eller något annat trångt.

Nåväl, storhetstiden är över. Mina föräldrar har flyttat från mitt älskade barnhem, min uppväxt, min barndom och tja, allt sånt där nostalgiskt tjafs. Dom bor numera inte på annan ort men på en annan gata på samma ort och visst är det lite jobbigt att se en främmande familj flytta in i den stora röda villan. Min stora röda villa.

Förutom en viss Boliviaresa 1999-2000 så har jag inget tydligt minne av att fira jul någon annanstans än på just Bernströmsvägen. Om jag tänker efter så är det nog faktiskt det som känns tyngst, att fira jul någon annanstans än där.

Lyssna noga, det är nu det börjar bli intressant!

19 dagar efter att mina föräldrar flyttat från Bernströmsvägen så flyttar mina svärföräldrar dit. Det här är inte bara ett väldigt lustigt sammanträffande utan även ett utmärkt tillfälle att säga lol.
Efter att jag hela mitt liv har relaterat till Bernströmsvägen som en del av mig själv så behövde jag bara vänta i 19 dagar för att få anledning att komma tillbaka och minnas, men också för att skapa nya minnen.

Det blir alltså jul på Bernströmsvägen några år till, inte i samma hus men ändå... på Bernströmsvägen!

Jag är nu officiellt på ett avvänjningsprogram och jag vet att en dag, en vacker dag, kan jag leva ett vanligt liv där Bernströmsvägen bara kommer vara underbara minnen och bilder i ett fotoalbum. Men idag är jag överlycklig eftersom Bernströmsvägen får stanna kvar i mitt liv ett tag till.