Aldrig har ett skratt fastnat så hårt i halsen. Den här skämtteckningen hittade jag för ett par veckor sedan och skrattet sitter fortfarande fast. Anledningen till varför den är så sjukt rolig är just för sanningen den uppenbarar. Jag skulle enkelt kunna finna mig själv om tio år i exakt samma situation den här puckade pappan står i. Han säger som det är och står helt och hållet för det. Och framstår som en idiot på grund av det.

I min jakt på att få mitt spelintresse accepterat som vilken annan hobby som helst kan jag ha gett upp andra intressen och glädjeämnen. "mindlessly consumed" är ett starkt uttryck men det ligger sanning i det. Filmer, tv-serier och inte minst tv-spel är stora intressen i mitt liv. Men jag vill inte sluta som ett vandrande lexikon som vet allt om spel, skådespelare och regissörer men bär lövtunn kunskap om till exempel naturen, historia, litteratur, teater och... politik? Jag vill jämna ut min allmänbildning helt enkelt.

Ska sanningen fram blev jag lite skrämd av den här bilden. Inte en livsomvälvande upplevelse men helt klart en uppenbarelse värd att nämna, allt på grund av en bild. Ganska konstigt egentligen, men det är väl så en 80-talist som jag själv fungerar. Jag har styrt om min fritid från att bara handla spel och film till att inkludera böcker också. Igår läste jag klart Milleniumtrilogin, intryck kommer snart.