Dagboksinlägg #9
När jag började högstadiet lärde jag känna Jonathan efter en rad märkliga händelser. Vi blev bästa vänner och jag minns att människor ibland hade svårt att se oss stå så nära varandra. Jonathan var nämligen hiphopare och klädde sig därefter, jag var som sagt hårt uppfostrad efter grungens alla regler. Det blev ännu större skillnad lite senare i gymnasiet då jag lät håret växa ut ordentligt och gick runt i jeans, matchande jeansjacka och någon ball T-shirt. Folk blev helt paffa när de fick höra att jag och Jonathan var bästa vänner. Ni vet, tiden då grupperingar var livsviktigt och vilket annat intresse påverkar sin gemenskapskrets som musiksmak under den perioden i livet?
Genom Jonathan började jag uppskatta hiphop; Dr Dre, DMX, Eminem (lite senare Kanye West) och många andra artister. Hiphop blev i princip lika viktig som grungen och rocken och så ser jag mig själv fortfarande idag. Eminems och DMX skivor har jag lyssnat på snuskigt mycket genom åren och blir regelbundet sugen på att lyssna på deras första skivor. Jonathan satt framför ZTV och spelade in musikvideor på VHS som jag fick låna och lyssna in mig på.
Det här inlägget är mer av en stulen åsikt än något jag födde fram själv. Jag satt och lyssnade på Ludacris låt Southern Hospitality (som jag hade laddat ner från Napster) som innehåller en ganska objektifierande refräng mot kvinnor och blev avbruten av en person som ifrågasatte varför jag satt och lyssnade på sån där skit.
Det roliga var att jag frågade ifall jag fick använda mig av det han precis sa och skriva ett inlägg om det. Det fick jag och direkt satte jag mig ner och skrev det här inlägget. Som med så många andra inlägg så skriver jag det mot mig själv. Bara det att den här gången citerade jag direkt en utskällning som var riktad mot mig. Jag skällde alltså gladeligen ut mig själv på Lunarstorm. Word.
Shit. Fatta om Facebook hade funnits under den här tiden. Jag hade gjort bort så totalt framför alla jag känner och alla deras vänner och alla deras vänner. På Lunarstorm hade jag väl drygt tio läsare, så smällen blev inte direkt enorm. Jag tror till exempel att inga föräldrar, släkt eller överhuvudtaget inga vuxna läste det jag skrev. Knappt några andra än ett litet gäng i min klass.
Parentes 1: Jag märker hur allt skulle sätta på sin spets under den här tiden, ifrågasättas och värderas. Att jag till slut någonstans på vägen lyckades forma mig en alldeles egen åsikt som folk numera gärna läser är ett mirakel.
Parentes 2: Det märks att tidigare dagboksinlägg ibland gav upphov till diskussioner i skolan och att jag ibland då kompletterade andras åsikter i efterföljande inlägg. Inget EDIT här inte!
Parentes 3: Intressant att veta det exakta datumet som jag började sommarjobba mellan högstadiet och gymnasiet. Det inlägget kan vi ta någon annan gång!
10 juni 2001
Idag är det Söndag. Jag ska börja jobba imorrn, sommarjobba alltså. Spännande..
Jag kan ju ta och börja med att lägga till en sak på mitt förra inlägg ”Godisautomaten i Flen”. (Läs det inlägget innan du läser denna korta fortsättning).
----------------------
En del människor brukar gå fram och skaka på maskinen tills det ramlar en godisbit. Inte bra. Mycket elakt. Det tänker jag absolut inte göra.
Men hur göra man isåfall? Mod......
(Tack Jonathan)
----------------------
Hallå alla ni tjejer och killar som hela tiden tjatar om att det är insidan som räknas!!
Lyssnar ni på dålig musik? Läs detta, om ni vill
Lyssnar ni på musik med rasist- och nazisttexter? Läs detta
Tänk dig en låt. En bra låt.
Har den låten något att komma med? Kan den låten ge dig något användbart som håller länge?
Tänk dig att den låten skulle bli en person. Och låten är ”Rock the world” av Bubbles (som enligt mig är en ganska så värdelös låt).
Vad kan den personen ge dig då? En sådan person kan ge dig en stunds välbehag men efter ett tag är den skräp och du slänger iväg honom (vi säger att det är en han).
Det är så kommersiell musik fungerar, som psykisk rökning. Man smutsar ner sitt inre med alla skräptexter som framförs.
Vi kan ta hiphopen till exempel. Dom sjunger om många bra saker, men det finns en mycket dålig sida. Alla horor dom knullar på, och hur grymma de är och sånt där. Lite löjligt faktiskt. Och precis som du påverkas av de människor du umgås med, så påverkas du av den musiken du lyssnar på. Musiken påverkar dig.
En låt ska inte bara ha en grymt skön melodi, grymma trummor och en tung bas. Den måste för tjyvven har något att komma med.
En person ska inte bara ha en läcker kropp, härliga armar och en sexig haka. Den personen måste för tjyvven ha något att komma med.
Märkte du den där tydliga liknelsen i slutet?
Lyssna inte på musik som framför rasisttexter. Det är dåligt för dig.
Men bra musik är mycket bra för dig. Den kan trösta dig, avreagera dig, glädja dig och få dig att dansa.
Musik är en outtömlig källa som alla borde ta del av.
