Bara för ett halvår sedan var varje nytt ansikte något som jag kunde lära mig namnet på. Varje person som vågade komma till våra möten, så kallade Femton:nollnoll, märktes lika mycket som det uppskattades. Men nu börjar det dyka upp fler och fler för varje evenemang som kyrkan ställer till med. Igår anordnades det en gårdsfest i Visättra. Massvis med vuxna och barn som ville prata och äta korv, popcorn och kakor med oss. Ansiktsmålning och hoppborg till barnen och rosor till alla mammor på Mors dag. Det var lite för mycket Shakira i högtalarna för min smak, annars hade jag det oerhört roligt. Extra roligt var att för en eftermiddag flytta kyrkan (alltså människorna och gemenskapen däremellan) till ett helt vanligt bostadsområde i Flemingsberg.

Här finns bild och text om händelsen.

Extra extra roligt var att se en massa människor jag inte hade sett förut, människor jag inte kunde namnet på.

Gemenskapen som är Tjugofyrakyrkan växer för varje månad som går. Det är underbart att se och vara med om.