Receptionen var endast mannad av mig, men till mitt förfogande hade jag ett par skyltar jag kunde ställa upp. "Receptionen stängd mellan 12-13", "Receptionen bemannad mellan 8-17" och "Kommer strax". Just "Kommer Strax är viktig för den här korta historien.

Jag hade slängt fram just den skylten för att skynda iväg på toaletten. Orutinerad som jag var glömde jag såklart att ta bort den. Så där satt jag under större delen av den eftermiddagen, med ett headset på huvudet, ett intränat leende på läpparna och en stor skylt bredvid som det stod "Kommer Strax" på.

Vid ett tillfälle glider det in en stor del av ledningsgruppen för företaget. En av herrarna såg det hela jag precis beskrev och tillrättavisade mig genom att hitta min blick och säga "Kommer Strax" lite menande, nästan som en fråga.

Tyvärr hade min åsikt om vänligheten och öppenheten hos VD:n och hans ledningsgrupp nått överdrivna höjder. Av en obegriplig anledning hörde jag det som "Como estas". Frågar du mig idag ifall man kan vara så spontan och vänlig mot en halvfrämling att man börjar dra hälsningsfraser på spanska för varandra, så hade mitt svar varit nej. Men den eftermiddagen för länge sedan trodde jag bevisligen det.

Försök då visualisera hans reaktion då jag kort skrattade till så charmigt jag kunde och svarade "Jodå, det är lugnt. Det går bra."