Jag försökte länge att tycka om Resident Evil-serien, jag försökte verkligen. Det var troligtvis en blandning av den kassa styrningen och alla stela pussel som höll mig tillbaka.

Allt detta var innan del fyra kom och rockade min värld. Resident Evil 4 är ett sånt där briljant spel som du spelar tills du klarat det, punkt slut. Ett fantastiskt spel, det bästa spelet jag spelade 2005.

Nu har jag klarat femman och det är i stort sett Resident Evil 4 HD i Co-op. Det hade jag ingenting emot alls, det var ett nöje att spela det. En stor del av det nöjet var just samarbetsläget, att klara spelet med en vän och det var precis så jag tog mig igenom det. Jag, sittandes i min soffa och min vän, sittandes i sin soffa (var det Linköping?) körde vi och det var verkligen jätteroligt.

Äntligen fick jag också användning av mitt Sony Headset jag fick i julklapp av, tro det eller ej, min svärmor.