Avklarat spel: Little Big Planet 2

Jag och min fru älskade första Little Big Planet.

Jag lyckades komma över ett recensionsex av det ett par veckor innan det släpptes. Det var den numera dyrbara versionen där låten med text ur koranen sjöngs ut, minns du? Natten jag kom hem med den skivan spelade jag det hett efterlängtade spelet en liten stund själv. Det var då jag fick min första trofé, starten på ett passionerat on and off relationship.

Jag och min fru spelade det som idioter. När vi kom hem från jobbet båda två spelade vi det. När vi hade myskväll spelade vi det. När vi hade gäster över spelade vi det allihop. Och när min fru gått och lagt sig spelade jag det (mindre populärt).

Så tvåan var såklart hett efterlängtat när det väl kom i januari i år. MEN.

Att jag inte förrän nu skriver om mina intryck av det talar sitt tydliga språk. Det här var inte samma kärlek, inte samma känsla och inte samma passion.

LBP2 innehåller väldigt mycket nyheter. Väldigt väldigt mycket nyheter. I fråga om kreativa själar som vill bygga hela spel med de nya verktygen är det en gåva från ovan. Men jag är här för att betygsätta kampanjen.

Kampanjen i första LBP brydde sig inte om kontinuitet. Det här var en fantasivärld där ingen logik behövdes för att limma ihop händelserna. Spökhusvandring som avslutades med en skateboardfärd, några banor senare var vi i djungeln och skulle hjälpa några apor med sina problem. Sen landade vi i ett mexikanskt bröllop där brudgummen hade fått panik och dragit och så skulle vi hämta tillbaka honom. Sedan körde vi bil i storstaden, aktade oss för tåg. Efter det? Öknen med bankrån och guldgruvor. Och sedan orienten, till sist vinterlandskap. Handlingen formades efter miljöerna och man träffade på alla möjliga konstiga karaktärer som hade problem i sin värld.

Det var som en scrapbook i spelform där allt var tillåtet, så länge det var barnvänligt. Och det var alldeles alldeles underbart.

Tvåan gör Little Big Planet till en planet, en fast punkt med kontinuitet och röd tråd. Och genast försvann mycket av charmen.

Däremellan tillägnas banorna tid åt alla nya funktioner som introduceras. Och mycket nytt är det. Så pass mycket nytt att vissa saker visas upp i en bana för att sedan aldrig mer synas till igen. Till exempel, en bana består av endast ett race upp till en trädtopp. Tar kanske tre minuter att klara. Ingen finess, inget utforskande. Mer som en reklamfilm för vad man sedan kan skapa i sina egna banor.

Tävlingsmomenten, en av sakerna som stjäl för mycket tid från väldesignade pussel och mysiga banor

Och den behandlingen får de flesta nyheterna. De ägnas långt ifrån lika mycket tid som tidigare. Man får se basfunktionerna och sedan stressas det fram något nytt, som om utvecklarna är rädda för att vi de ska tappa spelarens uppmärksamhet.

Men det var faktiskt det som var så bra med ettan. Under hela spelets gång presenterades det då nya sätt att göra pussel och gömställen med verktyg som introducerades redan i de första banorna i spelet. I tvåan stressas det mellan spellägena, uppgraderingarna och filmsekvenserna att det blir ointressant.

Som sagt, det här beklagandet är för kampanjen i spelet. Communityt mår toppen av alla nyheter. Filmer, serier, andra spel och böcker har fått korta små versioner i LBP2 av privatpersoner som brinner av kreativitet. Men jag, som inte brinner av kreativitet, tycker att LBP2 inte var lika bra som ettan.

Jaja, lugna ner dig. Det var okej. Men inte värt Special Edition-utgåvan som vi köpte dagen det släpptes.

De var exakt så både jag, Anna, Kenta och min svåger kände när vi spela. De var bra och kul men inte i närheten av ettan som var fantastiskt. Allt var bara snäppet sämre i tvåan.

Ja, precis! Och musiken? Vad var det för musik i tvåan? Inget fastnade, förutom den som startar när man får hookshoten första gången. Den var nice.

Hej- hallå... helt otroligt att jag hittade denna sida :) (en ren slump) Vad roligt att det finns vuxna människor som gillar att spela Little Big Planet :) Jag har själv spelat spelet sedan 2008 då LBP 1 släpptes. (och spelar det fortfarande.) Har lite frågor/funderingar över det jag nyss läst på denna sida. Fråga 1: Vart hittar man en fru som älskar att spela LBP? Fråga 2: Har du/ni skapat några egna banor i LBP som ni har publicerat? Fråga 3: spelar ni det fortfarande? Jag har online id: kr_illo kul om man kunde spela lite ihop :) TIPS: The Four Chairs. är en publicerad bana som man måste vara 4 st spelare för att spela, riktigt skojig...om man har lite tålamod. Hoppas på många flera timmars spelglädje. mvh kr_illo :)

Vad roligt att se flera som älskar ettan!



1. Jag hittade min fru på Lunarstorm för snart tio år sedan, hon har tagit mitt spelintresse på allvar sedan dess och nu spelar vi mycket spel tillsammans!



2. Jag har gjort en bana, men skämmigt nog så byggde jag den bara för att få troféer... du kan kolla in den genom att söka på mitt psn id: ikto



3. Nej, vi spelar det inte fortfarande. När vi fick Platinumtrofén och hade gjort allt i MGS-paketet och Pirates of the Caribean-paketet så kändes vi oss mer än nöjda!



Just nu står LBP i bokhyllan som ett kvitto på det massiva antalet timmar spelglädje vi fått från det. Vi kommer nog inte spela det på flera år just nu.



Kul att du läser bloggen!