Vad som följde var två år av förberedelser. Låta en vision växa inom oss, börja skapa något helt nytt från grunden. Utveckla en naturlig och attraktiv gemenskap. Vi bad och läste bibeln tillsammans, vi besökte andra kyrkor, vi åkte på konferenser och läger, vi lärde känna varandra och nya människor, vi åt nybakt bröd typ hela tiden.

En av punkterna i Tjugofyrakyrkans vision handlar om just förändring. Jag minns att våra pastorer förklarade för oss att man som kyrka måste leva i förändring;"Förändring ska inte ses som något dåligt utan som en nödvändighet." "Det enda konstanta ska vara förändringen.". Lättare sagt än gjort såklart, men den utmaningen tar vi oss an när vi är där. Men det var inte förrän vi alla i teamet skulle dela med oss av vad vi tyckte om visionen som vi märkte att något hade fattats. Det var en formulering vi saknade.

Det var när Hjalmar klev upp och skulle dela med sig av sin syn på Tjugofyrakyrkan som den sista pusselbiten föll på plats. Han ville att Tjugofyrakyrkan skulle vara en kyrka som firar förändring.

Så enkelt, så lätt och nästan som en liten ordlek levererade han de två orden som ramade in precis vad vi alla kände. Det var så jag kände i alla fall. Att fira förändring, det är precis det som Tjugofyrakyrkan ska sträva efter.

Ett par månader senare skriver min fru in textraden "A church is the people that celebrates change" i låten Church som sammanfattar visionen kyrkan och efter det var det satt i sten.

Tjugofyrakyrkan firar förändring!