Det var ännu en gång en man, samma man som lekte Bionic Commando i träd.

Året är 2009, månaden September och han hade den här gången lyckats få jobb som lärarvikarie. Hur det gick till är det ingen som vet riktigt säkert, men att lära ut till barn var inte helt omöjligt. Han lyckades tjäna ihop tillräckligt med respekt och auktoritet för att få dom flesta klasserna att oftast sitta tysta och jobba.

Vikariatet räckte i fem veckor där mycket hann hända. Barnen testade gärna gränserna så fort dom fick se att dom hade en vikarie och det satte mannens tålamod på prov många gånger.

Vad som ska berättas här idag är dock ingen av dom gångerna, nej inte ens någon del av det. Istället fäster vi fokuset på en helt vanlig Torsdags eftermiddag, mannens nästsista dag som lärarvikarie. Han har ansvar för en klass med sexor och det är för tillfället biologi.

Barnen läser i sina biologiböcker, det aktuella kapitlet handlar om matsmältning. På en av sidorna fanns det en bild på en orm som just proppat i sig en mus och låg i gräset helt uppsvälld. Barnen tyckte bilden var lustig och fnissade lite tyst åt den.

-Alltså, kan man äta orm? frågar ett av barnen, rakt ut i klassrummet.

-Nej, det kan man inte, svarar ett annat barn, säker på sin sak.

-Jo, det kan man, säger då mannen.

Vad som följde efter det konstaterandet var en av dom få gångerna som barnen fick se mannen dra på sina smilband.

Snipp snapp snut, så var sagan slut.