Extrapris på chokladkakor - eller principer som kostar pengar

Är det värt laktosintaget? frågar jag mig själv när jag går omkring i livsmedelsbutiken. Vanlig glass går nästan alltid bort nu för tiden. Det är inte värt det. Ostbågar och mycket annat snacks går också ofta bort. Men Marabous chokladkakor är alltid värt det. Oavsett hur jag mår efteråt så är jag ändå nöjd. Det kanske låter konstigt men så är det.

Det har gått så långt att jag för några månader sedan upptäckte ett nytt scenario av princip/tvångstanke hos mig själv.

Laster är till för att bäras

Vad är det?
När jag är och handlar; går jag förbi en stor hög med Marabou choklad (200gr eller större) med ett paketpris på "2 för 30" (eller billigare) så måste jag plocka på mig två kakor.

Varför?
För att det alltid är värt. Sedan är ju också kakaopriset på väg upp, frågan är hur länge Marabou kommer möjliggöra paketpriser på dessa, det gäller att slå till när tillfälle ges - Äh! vem försöker jag lura, den enda anledning jag har är för att det alltid är värt.

När, var, hur?
Livsmedelsbutiker, elektronikkedjor och liknande affärer som gärna bygger höga, oemotståndliga torn av choklad.

Hur uppkom det?
Jag har utan att tänka sysslat med det så länge att det till slut gjordes helt omedvetet. Marketing Mission Accomplished! Det är bara att gratulera!

Undantag?
Undantagen stavas Apelsinkrokant, Frukt & Mandel, Mörk Choklad, Polka och andra Limited Edition-smaker som inte platsar i Marabous Hall of Fame.

Sedan om jag vet att jag har choklad hemma så kan jag hoppa över det.

Övrigt att tillägga?
Men Viktor, sa en vän då jag berättade detta för honom, hur gör du om du kommer till en stor hög med chokladkakor till ett sånt här bra price, men så är alla kakor avbrutna i förpackningen?

En princip/tvångstanke som tvingar mig att handla något som jag av princip inte kan handla? Det kan bara gå på ett sätt. Stackars ICA Kvarnen i Huddinge och dess närområde...

Princip eller tvångstanke?
En princip som kostar pengar är en dum och dålig princip. Principer ska inte styra över min plånbok. Därför utnämner jag detta till en tvångstanke som jag redan är i hård träning i att bli av med.

Wish me luck!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0